Idag har intresset för pinnar varit på topp. Bära dem, tugga på dem, springa med dem, ligga ner med pinnen, och ja, det går att bära en pinne på två valpar. I alla fall om man är syskon. I övrigt så är de numera supersnabba och springer ifrån matte och husse när de inte vill gå in efter lek i utehagen. Som tur är hjälper Ester till och jagar ifatt dem, lägger varsamt ner dem på marken så vi kan plocka in dem. Kommandot ”kom” sitter med andra ord inte riktigt ännu.
Livet på en pinne
